Rätt band för varje produkt

Allt eftersom förpackningsmarknaden blivit mer sofistikerad, har det uppstått en ökning av antalet förpackningstyper och inpackningsmöjligheter. Parallellt har det kommit allt fler typer av band som används vid förpackning. Där det en gång fanns endast stål, finns det nu tre typer av plastband.

Det är nu möjligt att välja mellan stål-, polyester, polypropylen- och nylonband.

Med detta urval av band och utrustningar kan användaren effektivisera sitt materialhanteringssystem och skydda sina produkter från skada under hantering och transport.

Innan man väljer band är det nödvändigt att veta vilket jobb bandet ska göra och under vilka omständigheter. På detta sätt "matchas" bandet till en speciell förpackning eller dess hantering. Grundläggande fakta, som man måste ta hänsyn till när man väljer band, är bl a typ av produkt och utmärkande drag för lasten; hur lasten ska hanteras, transporteras och lagras, samt bandets funktion och speciella egenskaper.

Fem bastyper av last

Börja med att undersöka lasten och fastställa förpackningssystem. Här följer fem olika kategorier.

Styv: En styv last förändras inte alls eller endast något i storlek vid bandning, hantering, transport eller lagring. Tunnplåt- eller stålrörsprodukter, som inte utvigdas eller krymper, är exempel på denna typ av last.

Expanderande: En expanderande last ökar i storlek efter bandning. Balar av avfallspapper eller bomull är här bra exempel.

Krympande: En krympande last sätter sig eller krymper, så att dess totala omfång minskar efter det att den bandats. En last av cementsäckar är ett exempel, innehållet packas samman under hanteringen.

Kompressibel: En kompressibel förpacknings storlek minskar, när den trycks ihop före eller efter bandning. Buntar med tidningar eller kläder i teleskoplådor är sådana exempel. Alla komprimerbara förpackningar återtar i stort sett sin ursprungliga form när trycket lättas.

Kombination: Denna last är en blandning av flera av ovanstående lasttyper. Den trycks ihop när den bandas, därefter ökar den i storlek när trycket tas bort. Den krymper när man lastar ovanpå den, och den återtar nästan helt sin originalform när belastningen tas bort. Ett exempel på en kombinationslast är planvikta kartonger på pall.

Varje typ av last kräver olika egenskaper hos bandet. En krympande last kräver band som drar ihop sig när lasten sätter sig. Band på en last som expanderar måste kunna töja sig med eller övervinna lastens rörelser. En styv last kräver band som behåller sträckningen/spänningen under hanteringstiden.

Lastegenskaper

Hur ett hörn av  lasten ser ut kan vara avgörande för hur lasten ska bandas. Om hörnen är skarpa som hos tunnplåt, ojämna som hos "svetsskuren" plåt eller skrovliga som hos tegel, kan det bli nödvändigt att använda kantskydd.

Kantskyddet ändrar kantens profil, och samtidigt som det skyddar bandet, skyddas också produkterna från att bli skadade av bandet. På t ex pallar med arkat papper bandat med stålband skyddar kantskydd eller träluckor papperet från att skäras upp av hårt spända band.

Skarpa kanter medför också sämre bandspänning, när bandet dras runt dem. Kantskydd rundar av kanten, förbättrar bandspänningen och ökar bandningens effektivitet.

En annan lastegenskap är formen. Varje ovanlig egenskap i form eller vikt kan påverka valet av band.

Vad som för övrigt är viktigt är lastintegriteten (dvs lastens benägenhet att förbli en enhet). En storförpackning fylld av mindre kartonger har en stor del av "integritet", som en pallast med glasflaskor inte har (bandet håller ihop lasten).

HANTERING - TRANSPORT - LAGRING

Nästa steg att ta i beaktande är hur lasten hanteras, transporteras och lagras. Kommer förpackningen att flyttas för hand, med kran, magnetlyft, truck eller transportör? Band avsett för en förpackning som flyttas med transportör skulle inte passa vid hantering med magnetlyft, som direkt lyfter förpackningen i banden. Man måste också ta reda på hur förpackningen ska transporteras och hur långt. En last som ska transporteras genom stan med lastbil förpackas annorlunda än en last som ska sjötransporteras till annat land. Om en last under hantering, transport och lagring utsätts för extrema miljöförändringar kan detta också påverka valet av band. Man måste ta hänsyn till detta när man väljer band.

Bandets funktion påverkar också valet. Bandets grundfunktion är att hålla samman produkter till en enhet (på eller från pall). Andra funktioner är att försluta, förstärka, fixera och skydda laster.

Band kan också användas till att samla flera små förpackningar till en enhet, som hanteras mekaniskt, eller att bunta små enheter för manuell hantering. Band kan pressa samman en förpackning och/eller bibehålla komprimeringen.

FAKTATERMER

När man väl analyserat lasten är det nödvändigt att välja rätt band till lasten. För att göra detta måste man känna till några av bandens huvudegenskaper. Hållfastheten är viktig och då det gäller band kan den uttryckas på två sätt: brotthållfasthet och draghållfasthet.

Brotthållfasthet är den totala kraft (i N) som behövs för att dra av bandet.

Draghållfasthet används för att jämföra band, oberoende av dimension, (N/mm²). Till exempel är draghållfastheten konstant hos polyesterband, medan brotthållfastheten är beroende av bandets bredd och tjocklek.

Förlängning - en annan viktig egenskap - är den längd som bandet töjer sig vid sträckning. Kontraktion är den sträcka som bandet återgår i längd. Både förlängning och kontraktion är viktiga vid val av plastband. Eftersom bandet förlängs vid sträckning, måste det sedan återgå tillräckligt i längd för att hålla lasten intakt.

Arbetsområdet för bandet är den belastning som det under normala förhållanden kan utsättas för. Välj alltid band med de egenskaper som ligger inom bandets arbetsområde.

ARBETSOMRÅDE

För att definiera begreppet arbetsområde tar vi som exempel ett stålband med dimension 13 x 0,5 mm. Det har en brotthållfasthet på ca. 5200 N. Men så hårt drar man aldrig åt bandet. Bandspänningen är normalt inte större än ca. 3000 N. Polyester-, nylon- och polypropylenband i samma dimension har en brotthållfasthet på ca. 2500 N. Det övre gränsvärdet för bandspänningen är dock inte större än 1350, 1150 respektive 900 N. Den stora skillnaden i brotthållfasthet och bandspänning beror delvis på bandningsutrustningen, men det kan lika ofta bero på att paketet är så ömtåligt att bandspänningen måste begränsas till lägre värden.

Detta ger följande definition av begreppet arbetsområde:

Bandspänningar från ett minimivärde på praktiskt taget 0 (för ömtåliga paket) och upp till den maximala bandspänning som det under rådande förhållanden är praktiskt möjligt att applicera.

Det är inom detta arbetsområde som bandet med säkerhet fungerar och håller ihop paketet eller enhetslasten.

På grund av slag och stötar kan banden ibland utsättas för högre spänningar. Men erfarenheten visar att det därvid vanligen är paketet - inte banden - som skadas.

Ett skäl till att plastbanden har ett lägre arbetsområde än stålband är uppenbart: de har en lägre brotthållfasthet.

Ett annat viktigt skäl är att plastbanden är mycket mjukare. Bandningsmaskinens matarhjul och gripare tuggar sönder plastbanden om man försöker dra åt dem för hårt.